Jag beställde en film tidigare i veckan, Batman - The Movie. Jag köpte den i blu-ray. Att göra en högupplöst version av en film från 1966 är ungefär lika effektivt som att sminka upp Tutankhamuns mumie, lägga ut på match.com och hoppas på resultat. Någon kommer att falla för det, bli alldeles till sig, bara för att i slutändan känna sig lurad. Som jag.
Bildupplösningen var ungefär lika häpnadsväckande som filmen i sig (vilket ni får tolka som ni vill) och det är särskilt en scen som jag stör mig på, inte så mycket bilden som scenen i sig:
En fälla är riggad, skeppet är en optisk illusion som försvinner i samma ögonblick som Batman ska stiga ombord. Han fortsätter ner mot vattnet där en haj väntar på honom och i samma ögonblick som havet omfamnar honom går den till attack. Tonen fastställs direkt då Robin utbrister "Heliga sardiner!" medan han kämpar för att hålla helikoptern i luften.
"Heliga sardiner!" hajen har bitit sig fast i Batmans ena knä. Batman slår hajen så hårt att den ändrar form och ser ut att vara gjord av gummi. Pang pang pang! Batman slår slag på slag men hajen släpper inte. Den har bitit sig fast ordentligt och de sylvassa tänderna skär djupare och djupare in i Batmans kött.
"Heliga sardiner!" Batmans och hajens dödskamp tvingar Robin att uppbåda all sin kraft för att hålla helikoptern stabil. Hajen kastar sig envetet fram och tillbaka, Batmans knä är den fasta punkt vilken hajens massa roterar kring. Batman har tillräckligt med sinnesnärvaro för att klämma fast hajens huvud mot repstegen så att han kan ta fram walkie-talkien från Batbältet. Samma sinnesnärvaro gör att han klarar av att tala tydligt då han ger Robin order om att hämta den hajavvisande Bat-sprayen.
"Heliga sardiner!" Robin tvekar. Inte visste han att helikoptern har en uppsjö av avvisande Bat-sprayer för havsdjur. Nu är det en fråga om sekunder, Robin får inte tveka. Han tar sprayburken som är närmast, sliter den till sig för att kontrollera att det är rätt. Yes, hajsprayen! Nu är det bråttom!
"Heliga sardiner!" Robin släpper spakarna till helikoptern. Det är som om helikoptern förstår situationens allvar, för en stund sedan var den som en rodeotjur i luften, men nu är den alldeles stilla. "Vad högt det är!" tänker Robin medan han försiktig firar ner sig till repstegen. Även om hans bäste vän och chef går en kamp mot döden så finns det ingen anledning till att han också ska riskera sitt liv genom att dumdristigt klättra ner för snabbt.
"Heliga sardiner!" Batman slår tunga slag mot hajens kropp, som en boxare mot en sandsäck, duns duns duns! Robin fortsätter klättra ner, men tillslut tar svindeln över. Han klarar det inte längre, stannar till och tänker "Nu får det bära eller brista!". Han krokar fast fötterna och fäller ner överkroppen. "Måtte Batman nå mig nu!". Och det gör han. Förstås. Bästa vänner sviker inte varandra.
"Heliga sardiner!" Batman sprayar hajen i ögonen (kanske har han tänkt "Stay back or you'll get mace in the face!"?). Äntligen släpper hajen, den singlar ner i havet, tömd på krafter, och exploderar i samma ögonblick som den träffar havsytan.
"Heliga sardiner!" Hajen var försåtsminerad!
Missförstå mig rätt nu, jag tycker mycket om gamla Batman. Då jag var mindre sändes tv-serien sent på nätterna och då brukade pappa programmera in videon så att den spelade in avsnitten, så att jag och Jonas kunde se dem dagen efter. Vi tyckte att det var spännande! Än i denna dag kan jag tycka att gamla Batman, trikå-Batman, är bättre och mer naturlig än den nya Batman, kevlar-Batman. MEN det förändrar inte det faktum att specialeffekterna från 1966 inte har åldrats med värdighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar