Att urinera i 2 g

Jag har varit i Umeå i helgen. Se det mer som en förklaring än en ursäkt för dåligt uppdaterande (om man ursäktar sig blir det liksom att sätta sig själv och bloggen på en piedestal i era liv och så stor betydelse har jag med största säkerhet inte).

För att kunna påbörja festligheterna så tidigt som möjligt bestämde jag och min vän AT oss för att det var bättre att åka buss än att ta bilen. För det är ju så, att en fest utan alkohol inte är en fest utan ett barnkalas. Och att köra bil med alkohol i kroppen är inte ok i någon instans, tänk på det kids.

Innan vi gick till busshållplatsen blandade AT drinkar, ivrigt påhejad av sin mamma att han skulle blanda starkare med mer rom i. Starka blev de också, drinkarna. Som raketbränsle som rann rakt igenom kroppen. Snabbverkande och urindrivande.

Det sista jag gjorde innan jag klev på bussen var att slå en drill och det första jag gjorde på bussen var att känna behovet av att slå ännu en drill. Det trängde på. Men jag försökte så länge det gick att låta bli att uppsöka bussens toalett.

Bussars toaletter får mig alltid att tänka att det är så toaletterna måste ha sett ut i rymdskeppet i Alien - skitiga, klaustrofobiska och lite futuristiska.

Strax innan infarten till Vännäs gick det inte längre. Sometimes a man gotta do what a man gotta do o s v. Det visade sig dock vara ett misstag att uppsöka toaletten innan och inte efter att bussen svängt in till Vännäs.

Enligt fysikens lagar försöker en massa som sats i rörelse också fortsätta i rörelsens riktning och eftersom jag och bussen inte är en enhet så kan ni tänka er vad som hände. Jag försökte stå så bredbent det bara gick i det kvadratmeterstora utrymmet samtidigt som jag spjärnade fast armbågarna mot väggarna och försökte förhindra att den ändrade åkriktningens g-krafter skulle fortplanta sig till vissa tabubelagda extremiteter.

Kanske var det på grund av ren viljestyrka eller kanske berodde det på överlevnadsinstinkt, men nämnda extremitet gjorde ett uppehåll i det kroppsliga regnet tills det att världen återigen stabiliserat sig och "spill" (fy!) kunde undvikas.

Jag säger då det, aldrig känner man att man lever som då man pinkar i 2 g.