söndag 15 maj 2011

Ett storhetsvansinne (i det lilla)

Människor som blir bjudna till ett stort evenemang på Facebook och känner sig tvungna att skriva om varför de inte kan komma. Vad är grejen med det?

Om de är en av, låt säga, 600 inbjudna så gör deras medverkan egentligen varken till eller från (i alla fall sett ur ett större perspektiv). Att de ändå känner tvånget av att tala om att de inte tänker dyka upp tyder antingen på ett storhetsvansinne eller en missriktad artighet.

Den där bortförklaringen till varför de inte kommer, som liksom säger "Ni får försöka klara er så gott ni kan utan mig, det kommer bli svårt jag vet, men världen går vidare ändå" är ju så onödig. Tacka nej till inbjudan och låt det räcka så.

Vid dessa tillfällen vill man väldigt gärna skriva "We didn't ask for you life story".

Inga kommentarer: