Den tröttsamma tröttheten

Idag har jag varit och ätit julbord i en liten by utanför Vilhelmina vid namn Lomsjökullen. Det var ett litet julbord på alla sätt och vis. Ett litet julbord i en liten byggnad i en liten by. Just att det var en liten by (mindre än Fredrika!) gjorde det så speciellt. I byar som är så små (mindre än Fredrika!) händer det inte så mycket och därför går folket verkligen man ur huse då det väl händer något. Gamla tanter som sedan länge slutat att fara ut på danser tar tillfället i akt att damma av sina finaste kläder och hemmansägarna, baronerna, sitter vid borden med självutnämnd auktoritet, som forna tiders herrar i sina feodalsamhällen av miniatyr. I Fredrika fungerar det inte på samma sätt utan det är snarare så att motsatsen råder. Här händer det inte mycket, men fortfarande för mycket för att vara för lite, och därför håller sig folk hemma då det händer något med tankedevisen: "Äsch, ingen annan kommer ju att fara dit ändå" som försvar. Vi väntar ut varandra, som velodromcyklister, och det går ju inte!

Julbordet idag var gemytligt, lagom stort och maten var god. Bra så. Men trots att det var en liten lokal i en liten by, så var det mycket folk där. Som alltid med folk som träffas i större eller mindre grupper så blir det ett sorl. Det där sorlet rullar fram genom lokalen som vågor och dessa vågor slår mig liksom medvetslös. De nöter ner mig och gör mig så trött så trött.

Jag har märkt att jag alltid är trött numera. Ständigt. Och det påverkar naturligtvis vardagen. Jag tycks ha tappat mitt laterala tänkande, jag löser inga gordiska knutar längre och även det allra enklaste problem blir svårt. Jag blir tankeapatisk.

Så här trött har jag inte varit sedan hösten -03 då jag fick mina hörselproblem och det bådar onekligen inte gott. Men allt skrivande om trötthet gör ju inte saken bättre. Att jag ältar det. Att jag tröttar ut er med att ständigt flika in hur trött jag är. Kanske smittar det då av sig till er, som en gäspning (vilket tydligen ska ha en social innebörd, vad tror ni om det?), så att ni också blir sådär trötta på allt. Att det blir en epidemi.