Jag är ganska gänglig, har långa armar och ben, nästan ingen skäggväxt (mustaschkampen!), lungor "som en sovjetisk landslagsman" och är allmänt tämligen blek. Hade det inte varit för den, av kaffekask, överförfriskade mannen i Björna som med sin något märkliga komplimang om att min röst lät på ett sätt som tvunget måste innebära att min pappa körde väghyvel (det mest manliga av alla macho-yrken enligt mannen) så hade man eventuellt kunnat missta mig för att vara en kastrat.
Om vi hade bott i 1800-talets Italien vill säga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar