Faceplant

I fredags åkte jag lokalbuss i Umeå. Jag hade fyllt på mitt busskort på Vasaplan och var på väg tillbaka till Umedalen, till mammas lägenhet. Vid en av hållplatserna längs vägen klev en kille ombord på bussen. Inget konstigt med det, men det var en sån där kille som försöker på tok för mycket att verka vara cool. Han hade adidasbyxor, en färgglad munktröja, ett par Ray Bans och det självbelåtna ansiktsuttryck som endast kan hittas hos dem som tycker att de är all that and a bag of chips. Han var en vandrande solglasögonparadox.

Jag vet med mig att jag verkligen inte är minsta lilla cool, det är något jag har förlikat mig med sedan länge. Jag kommer aldrig att bli någon Clint Eastwood och det är troligtvis därför som jag stör mig så mycket på dem som tror sig vara coola. I min roll som bekräftat ocool (är det ens ett ord?), både av mig själv och av de flesta andra, så fungerar jag också som en måttstock för personer som killen på bussen. De väger sig mot mig och kan på så sätt bekräfta sin egen coolhet.

Killen satte sig snett framför mig, strax bakom mittdelen av bussen. Det är svårt att förklara i skrift sättet han satt, men jag ska göra ett försök: Han satt framåtlutad med högra armens armbåge vilande på ena låret och vänstra armens knytnäve på det andra (om vi träffas i verkliga livet någon gång, du som läser det här, så kan jag visa). Det var inte en sittställning så mycket som en pose, nästan som en douchebagversion av tänkaren.

Genom att vila hela överkroppens tyngd mot låren hann killen inte reagera då busschauffören tvingades bromsa tvärt, så killen landade med ansiktet rakt i sätet framför. Eftersom bussen var en ledbuss och killen satt strax bakom bussens mittparti, så fanns det inget vanligt säte med stolsrygg som kunde stoppa upp, utan där fanns bara en tvärställd "soffa" där ansiktet slutligen landade efter ett fall på en dryg meter. Han faceplantade.

Efter fadäsen tittade han argt på mig, som om det var mitt fel att det hade hänt.

Ett ego kan sägas vara som en ballong, som blåses upp av dig själv och som punkteras av andra. Denne killes ego punkterades av en lokalbuss. Han föll på eget grepp, gapade efter mycket och miste hela stycket.

Redan vid nästa hållplats klev han av, gömd bakom ett par Ray Bans som nu var lika stukade som egot.