Vissa experter förespråkar ljusterapi för att få bukt på vinterdepressioner. Det sägs lyfta humöret. Även om ljus säkert är bra, så vill jag ha ett mer handgripligt botemedel mot the blues. Jag vill göra som Keynes och konsumera mig ut krisen. Därför gjorde jag för ett tag sen en beställning på diverse varor. Det skulle vara fri hemleverans på varorna och därför väntade och väntade jag på att de skulle dyka upp. I denna mörka årstid kan man säga att de lyste med sin frånvaro. Tills igår då jag fick ett SMS som löd "Din order kommer att levereras som planerat [!] imorgon mellan 09 - 15, vi ringer en halvtimme innan leverans". Allt i meddelandet lät bra, förutom "vi ringer" som gav en direkt uppmaning om att jag skulle ta med mig telefonen på jobbet (vilket jag inte brukar göra i vanliga fall).
Alltså, det är jobbigt det där med telefoner. Ångestladdat. Jag gillar det inte eftersom jag alltid blir till "god dag yxskaft!" så fort det är minsta lilla störande ljud i bakgrunden. Alltid, och på Frekab är det aldrig tyst.
Med en så svävande utsatt tid som "någon gång mellan 09 - 15" så blev det också en enda lång väntan, en pina innan plågan. Desolation row, tror jag Bob Dylan kallade det (om man nu kan jämställa det med väntan inför en avrättning).
Och hur gick det då? Jo, precis som vanligt.
Ridå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar