En första av någonting ska inlägget handla om enligt den där listan, men en första av vad? En tolkningsfråga (tolkar jag det som). En första gång av något jag gjorde under 2010, kanske? En första gång av något jag gjorde första gången 2010? Så får det bli.
Egentligen var det en andra gång, den här första gången, men - what the heck - som envåldshärskare i den här bloggen är det ju jag som bestämmer vad som ska skrivas, mihihihi (vansinnesfnitter).
Kaffe. Det är vad jag pratar om. Kaffe och ingenting annat. Den 6:e oktober drack jag kaffe för första gången sedan jag var sex år. Jag mindes det som för beskt och för vuxet (till och med för en så lillgammal person som mig själv). Då skrynklades ansiktet ihop av grimasen som beskan orsakade. "Aldrig mer!" sade jag så nytert som en sexåring kunde.
Aldrig, som i evighet, som i 17 år, som i nu.
Nu, 2010, var det dags. Och jag blev biten. Inte så att jag bäljer i mig kaffe för kaffets skull, utan mer som att jag sparar det till fina stunder. För fint ska det vara, lite nykärt nästan, då dagens kopp med kaffe förtärs.
En av mina drömmar (som jag av någon anledning inte skrev om i inlägget för dag 15) är att få åka till en småstads-diner i USA. Väl där skulle jag beställa kaffe, låta servitrisen - som troligtvis heter Brenda - hälla upp och just börja gå därifrån då jag stoppar henne genom att sakta lyfta på handen. På sant Cooper-manér (behöver jag tillägga att det handlar om Twin Peaks(!)?) skulle jag sedan, inför servitrisen, ta en sipp av kaffet, vänta ett tag (för bästa dramatiska effekt) och sedan säga "You'll have to pardon my french, Brenda, but this is a damn good cup of coffee!" (andra drömmar på american soil är att få "sittin' in a bar, tipplin' a jar in Jackson" eller att kunna säga att "I met a gin-soaked bar-room queen in Memphis" - för er som kan era Stones).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar