Dag 26 - Fruktans lön

Om jag tillåts slänga mig med klyschor så finns det ingenting att frukta utom fruktan själv. Fruktan är egentligen ett för starkt ord för att användas i ett sånt här sammanhang, men fobier har vi ju allihop (neurotiker som vi är).

Jag har fyra stora fobier: clowner, second hand-butiker/loppisar, drycker med klumpar i och dåligt diskade glas.

Clowner är så överdrivna i hela sitt sätt att vara. De skrattar överdrivet, som om de vore sinnesjuka. De sminkar sig överdrivet, de är likbleka som om de stigit upp från dödens rike. Leendet är överdrivet och innehåller alldeles för mycket tänder för att kännas äkta och sättet läppstiftet får leendet att sträckas ut in absurdum gör det än mer obehagligt. Clowner gör en parodi av verkligheten och är därför så otäcka. Det exemplifieras i Stephen Kings bok Det där en clown är ett monster.

Det hemska med second hand-butikerna och loppisarna är dofterna. Så fort man kommer in i en sån butik så bombarderas man av tusentals lukter från tusentals människor. Tusentals människors odörer finns insprängda i vartenda föremål i hela butiken. Dessutom vet man inte var sakerna kommer ifrån, vem som använt dem och vad de använts till. Det ligger en obehaglig anonymitet över allt. Värst är skinnjackorna, som - for all I know - skulle kunna vara gjorda av människohud (varningstecken: klädmärket heter "The Gein collection"). Den läderaktiga lukten från skinnjackorna ger mig kväljningar eftersom den alltid är uppblandad med svett och cigarettrök. Det ligger också alltid en unken doft av förråd över dem, som om de likt clownernas dödsmasker kommer från underjorden, från att ha brutit sig ut från en evig magasinering.

Drycker med klumpar i är onaturliga. Vätskor med klumpar i är antingen soppa eller för gamla. Soppor äter man ur djupa tallrikar med sked, man dricker dem inte. Vätskor som fått klumpar eftersom de är för gamla kastar man bort, man dricker dem inte. Drycker med klumpar i är som en misslyckad kompromiss mellan att äta och dricka. Det är som ett brott mot naturlagarna. Ta apelsinjuice med fruktkött som exempel, ögonblicket då fruktköttet silar mellan tänderna och kittlar gommen - värre än döden.

Dåligt diskade glas är obehagliga eftersom de är så onödiga. Dåligt diskade glas är slarvets Optimus Prime. Det ligger en primitiv nivå av äckel då ett glas hålls upp framför ögonen mot ett soligt fönster och ljuset genom glaset bryts av en hinna av fett. Fett som får glaset att kännas glättigt och oljigt.

Ett alla tiders worst case scenario vore därför en clown, iklädd en skinnjacka från Myrorna, som håller i ett dåligt diskat glas med "God Morgon" apelsinjuice.

Tvi!