Tankekedja

Imorse cyklade jag, som jag brukar göra på morgonen, en halvtimme på motionscykel. Då tänkte jag på konditionsträning, på hur Pekka Lindmark hatade det. En enda gång hade han varit ute och sprungit på ett elljusspår tillsammans med resten av laget och efter det hade hans konditionsträning sträckt sig till att sitta i omklädningsrummet och röka två paket cigaretter. Det fick mig att tänka på Clint Eastwood, som fick frågan av David Letterman hur det kunde komma sig att han var så cool. Då hade Clintan casually tagit fram ett cigarettpaket, snärtat till med handleden så att en cigarett flög ut och sedan lika casually fångat ciggen i mungipan varpå han svarade "Well gee, I don't know". Då tänkte jag på att ordet "gee" också finns med när Willie Nelson sjunger "Gee, ain't it funny how time slips away" om hur förgängligt allting är. Det fick mig att tänka på det där skämtet om Willie Nelson som jag läste i en Stephen King-bok. Och då tänkte jag på ett inlägg i Filipåfredriks blogg (ett inlägg som kraftigt inspirerat det här inlägget) där Fredrik Wikingsson skriver att Stanley Kubrick brukade ringa upp Stephen King på nätterna under filmatiseringen av the Shining och att ett av dessa nattliga samtal hade utgjorts av den enda frågan om King trodde på gud. "Yes" sa King, "I knew it!" sa Kubrick och slängde på luren. Och då tänkte jag på Kubricks Full Metal Jacket, på hur dumma de är med Vincent D'Onofrios rollfigur och hur hemska människor kan vara, på hur drill seargenten säger "I don't like the name Lawrence, only sailors and faggots are named Lawrence". Och då tänkte jag på Karl-Alfred, som var en sjöman och som har världens softaste tatuering - ett ankare på underarmen. Och då tänkte jag IGEN på det där Willie Nelson skämtet, vilket fick mig att tänka på countrymusik. Och då tänkte jag på Johnny Cash och alla fantastiska covers han gjort på Kris Kristoffersons låtar och att jag inte kan välja vilken jag tycker bäst om mellan Sunday Morning Coming Down och Just the Other Side of Nowhere. Och då tänkte jag på att Cash brukade dela ut bältesspännen där det stod "Johnny Cash is a friend of mine" till sina vänner. Och då tänkte jag på onsdag, då jag ska åka iväg och hälsa på mina vänner JT och Maria. Och då tänkte jag på att det känns som en evighet sedan jag själv bodde och pluggade i Umeå och då blev jag lite nedstämd, men sen tänkte jag att det snart är sommar och att saker brukar kännas bättre då. Och då tänkte jag på att beach-12 snart är här och att jag därför borde cykla lite hårdare, men det hann jag inte för då ringde klockan och då var halvtimmen över.