Idag skruvade jag i min bil. Jag bytte navok (visst låter det som något från Avatar?). Det gamla oket hade spruckit och bulten som höll ihop det hade gått av, så för att få loss det var jag tvungen att ta fram vinkelslipen. Jag kapade och kapade och kapade ...mig i tummen. Det slant liksom till.
Men jag hade tur, det började inte att blöda eller så. Tumnagelns sorgekant fångade på något magiskt vis upp kapskivan, bara en flämtning från att den skulle ha slitsat upp hela fingret. Det var lite som i den där Bond-filmen där Bond ligger fastspänd på ett bord och en laserstråle bara är millimetrar från att bränna bort närsyntheten från hans kön då han blir räddad.
Man kommer liksom undan med blotta förskräckelsen.
För att bagatellisera händelsen kan man säga att jag bara filade naglarna (ungefär som den gången då jag rakade benet med motorsåg). Det vore ett potentiellt t-shirt-tryck, "Riktiga män gör manikyr med vinkelslip". En hit på sommarmarknaderna när "karlarna" ska skämta till det och driva med könsrollerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar