Sommaren 2012, nu är den i alla fall slut. (It's over) Nobody wins som Kris Kristofferson sa, för det var inte en vidare bra sommar. MEN jag försöker intala mig själv att jag måste börja se mer positivt på tillvaron och därför ska jag försöka vaska fram tre bra saker med sommaren som var.
- Jag har haft nöjet att hänga väldigt mycket med mina fina vänner som varit i Fredrika i sommar. Tack för det kamrater!
- Jag brukar alltid tänka att sommarens finaste stund är att svinga en flaska whiskey bland vänner vid skogsbrynet vid danslogen under hembygdsdagarna. Regnet förstörde det i år, men hembygdsdagarna var väldigt kul ändå (trots, eller kanske tack vare inslag av dans). Sommarens bästa förkrök!
- Det blir ju alltid en överdriven hets med det där med beach-kroppar och solbrännor, man jagar något ouppnåeligt och perifert, men i år var jag i alla fall nära. Under en period på ungefär tre veckor fungerade kroppen så jäkla bra. Jag var lättare, snabbare, starkare och marginellt mer brun än vanligt. Det är oerhört kosmetiskt att självförtroendet påverkas av det yttre, det ger personligheten ungefär samma djup som en barnbassäng, men den här sommaren har gjort att jag kommit på mig själv med att ha en lite ståtligare hållning än vanligt (håll i tanke att jag har "världens sämsta hållning" enligt en sjukgymnast i Lycksele). På samma sätt är det också kanske en smula tragiskt att publicera lättklädda bilder på sig själv (kommer det att hemsöka mig i framtida jobbsökande?), men jag gör det ändå, bara för att visa ett av få tillfällen då jag varit tillfreds och inte tänkt på alla dessa skavanker som finns.
(Och vem vet, kanske ser någon tjusig kvinna bilden och tänker "det där duschdraperiet skulle passa bra hemma hos mig"?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar