Pretty Boy Floyd

Har ni tänkt på hur en enstaka händelse kan förändra allt för resten av livet? Det behöver inte nödvändigtvis vara något som skakar om i grundvalarna, typ en religiös uppenbarelse eller att skymta Mick Jagger i kön på ICA, utan bara en liten liten sak som förändrar allt för alltid. 

Smeknamn är en sådan grej, något sker liksom i förbifarten och ändå fastnar det för alltid. Som mannen i en by utanför Fredrika som i sin ungdom rånade en kondom-automat och än i denna dag kallas "Gummi-Pelle". Men det kanske inte är ett smeknamn så mycket som ett öknamn, "Gummi-Pelle". Det smeker inte precis personligheten att kallas för det.

Det värsta med öknamn är att de ständigt påminner om något som öknamnets innehavare vill glömma. Ta t ex Pretty Boy Floyd - en man som försökte göra sig ett namn i gangstervärlden. Efter ett vittnesförhör i samband med ett bankrån beskrevs han som "a mere boy - a pretty boy with apple cheeks" och efter det var det kört. Han ville vara en hårding, en av de stora pojkarna, men efter vittnets uttalande var han bara en äppelkindad pretty boy. 

Det finns något oerhört tragikomiskt över det.