I helgen har jag varit i Umeå. Det kan låta konstigt att åka in till en stad för att få lugn och ro, men det var i alla fall vad jag gjorde.
Jag åkte ut till Ersboda bara för att insupa atmosfären (och köpa godis). Det väckte minnen till liv, det gjorde det, inte godiset så mycket som atmosfären, vilket av någon anledning känns viktigt att förtydliga. Den till synes oändliga väntan på bussen i den bitande kylan(hur kommer det sig att minusgraderna är kallare i Umeå än hemma?) gav en klar igenkänningsfaktor. Minnen om hur det var att bo där.
Bussen, då den väl dök upp, styrde därefter sin kosa mot Ålidhem och JT. Där spelade vi xbox och pratade barnprogram (Pokémon! Brum! Björnes magasin!) och såpor (Tre Kronor! Skilda världar! Vita lögner!). Också det minnen.
Det var fredagen.
Igår gick jag en sväng på stan. Det märktes att det var länge sen sist. Även om Umeå inte är världens största stad så är det ändå större än hemma och jag gick liksom omkring med halvöppen mun, oförmögen att ta in allt. Det gick lite för fort.
Idag åkte jag hem. Umeå var bara till låns, i alla fall för den här gången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar