Jag inser att det finns ett visst mått av vansinne i bilden, att det är något man hittar i slutscenerna av en psykologisk thriller där den (kvinnliga) polisen blir inlåst inne i badrummet i den misstänkte mördarens hus och som söker efter något att värna sig med inför den ofrånkomliga konfrontationen. MEN, hear me out: om det finns något fel med vardagen så är det att den är så vardaglig. Det allra mesta går på rutin och hade det inte varit för närheten till fredag hade det inte gått att skilja en torsdag från en måndag. Det är samma kläder, samma frukost och samma trötta ansikte i spegeln som hälsar godmorgon. Men det finns ett litet litet avbräck i inrutningen, något som krusar den annars vindstilla ytan, och det är möjligheten i att variera hur jag luktar.
Genom tio olika sorters schampon och tio sorters deodoranter ges miljarder möjligheter till omväxling. Vissa schampon och deodoranter ger mindre lyckade kombinationer, men ooh så det doftar fräckt ibland! (...eller inte).
Jag försöker skapa doftridåer för att dölja vardagstristessen, helt enkelt.
2 kommentarer:
Det mest spännande är ändå: varför är en vit?
Därför att den bryter av på ett fint sätt mot de andra.
Skicka en kommentar