Jag vet inte om ni har tänkt på det, men ibland är det de små detaljerna som gör helheten. Små fragment som man fastnar för. Som i musik, där en missad ton, otakt, eller improvisationer i texten gör att en låt fastnar. Som i "The little girl I once knew" med Beach Boys där basen halkar efter en bit in i introt. Eller sättet Lou Reed säger "watch me now!" i låten "Sweet Jane". Eller då Mick Jagger uttalar ordet "burned" som "bujn'd" i "I got the blues". Eller då Mick utbrister "Yeah!" i början av "Rocks off". Eller sättet Magnus Uggla säger "det är bara huvudet kvar som dundrar och far" i "Varning på stan" (så mycket punk det kan bli på svenska!).
Det är spontanmagi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar