May the Forza be with you

Okej, först och främst krävs det nog en liten italiensk "touch" i engelskan för att rubriken ska bli begriplig.

Jag är en sucker för bilspel, det kan jag villigt erkänna. Därför passade jag på att beställa "Forza motorsport 3" eftersom det hade gått ner i pris. Jag tycker att det är en av livets väsentligheter att sitta framför xboxet, med datorn bredvid sig och Stones i hörlurarna.

En nördvändighet.

Romersk dusch

För några veckor sen beställde jag och Tobias "snyggpulver" på Internet. Lite protein och annat. Sånt som kan vara bra att ha. Ett av pulvren (Existensialism: pratar jag om mig själv? Är jag ett pulver?) skulle smaka vattenmelon. Det var i alla fall vad som stod på etiketten. Men det smakar det inte. Det smakar mer som ...spya. Spya blandat med wienergummin. Som om jag skulle ha deltagit i en orgie på romartiden och sedan fått en romersk dusch av någon som ätit vattenmelon (wienergummin lär väl knappast ha funnits då, va?). En romersk dusch, som i att någon spyr på dig/i din mun i ett "arousing" syfte (icke att förväxla med en "golden shower" som är något helt annat!).

Och hur kan jag veta denna "avart av sexualitet" (som Carl Bildt skulle ha sagt)? Jo, det ska jag be att få tala om: genom programmet "Outsiders" på kanal5. Ibland brukar programmet ägna sig åt personer med udda fetischer ("moose knuckle"!) och i ett avsnitt var det alltså om romerska duschar.

Debut

Det finns en låt av bandet the Tractors som heter "Baby like's to rock it (like a boogie woogie choo-choo train)". Man skulle kunna fråga sig vad som får henne att skaka som ett tuff tuff tåg (har hon Parkinsons?)

Men det var inte det jag skulle skriva om egentligen. Inte riktigt men nästan. Det jag skulle berätta var att jag idag har avancerat i hierarkin på kommunförrådet och fått köra traktor. Det var lite spännande och hedrande. Lite högtidligt sådär, typ som då man har en slips på sig första gången.

Classy.

Lite sällskap #9

Jag travesterar Ernst och säger: "'Lite sällskap' får det att brumma som en liten humla i mitt bröst".

Vilket fantastiskt fint program!

Tran-ZING!-dentalt

Kära dagbok!

Idag har jag kört röjsåg hela dagen uppe vid reningsverket. Reningsverket består av biologiska dammar dit bybornas "avfall" pumpas från tidigare nämnda pumpstationer för att renas av enzymer som solen skapar. Det är lite som att avfallet åker på semester. Reningsverket är avfallets Florida, typ. Förutom lite D-vitamin, så får också avfallet de där enzymerna  och då blir avloppsvattnet rent igen. Som i en saga.

Marken runtom dammarna får av naturliga skäl en hel del näring, faktiskt så pass mycket att slyn som växer där påminner om regnskogen i Amazonas. Som en vägg, typ.

Där har jag alltså gått idag och sågat och lyssnat på klingans speciella sång. "Zing!" låter det när klingan träffar buskaget. "Zing! Zing!" hela dagen. "Zing! Zing! Zing!" som i en strid med laserpistoler i en gammal sci-fi serie. Tillslut blir det rogivande. Kombinationen av röjsågens varvande, tvåtaktsröken, solskenet och "Zing!" blir närmast bedövande. Och det upprepas tills dess att det blir som ett mantra. Det blir lite transcendentalt, nästan som Hare Krishnas radbandsböner.

"Zing!"

Nådiga pluntan

Jag kom på en sak som jag glömt att berätta. Det var en sak till som jag köpte sist jag var i Umeå. Eller glömde jag att berätta med flit eftersom det var som en karamell som jag ville spara? Sög jag i så fall på karamellen tills dess att den försvann och inte lämnade efter sig mer än en försvinnande eftersmak och det därför inte är så mycket kvar att berätta om? Eller smakade karamellen så dåligt att jag spottade ut den på golvet och sedan hittade den först nu?

Hursomhelst. Jag köpte en fickplunta, en sån där som italienare och irländare har i innerfickan i amerikanska filmer. En sån som man diskret kan smyga fram inifrån kavajen för att skingra moln av slentrian, nervositet, trötthet, pigghet, nedstämdhet, uppstämdhet osv.

Så nu är bara frågan när nästa festlighet äger rum? Frågan slungas ut till er alla i allmänhet och till Tobias i synnerhet. När slår vi klackarna i taket? När svingar vi våra lurviga? När skiftar vi inställningen till Partymode:ON? När rullar vi hatt nästa gång? När tar vi på oss festblåsorna?

När?

Kungarna av Tylösand

Som apor i en bur!

Fragment

Jag vet inte om ni har tänkt på det, men ibland är det de små detaljerna som gör helheten. Små fragment som man fastnar för. Som i musik, där en missad ton, otakt, eller improvisationer i texten gör att en låt fastnar. Som i "The little girl I once knew" med Beach Boys där basen halkar efter en bit in i introt. Eller sättet Lou Reed säger "watch me now!" i låten "Sweet Jane". Eller då Mick Jagger uttalar ordet "burned" som "bujn'd" i "I got the blues". Eller då Mick utbrister "Yeah!" i början av "Rocks off". Eller sättet Magnus Uggla säger "det är bara huvudet kvar som dundrar och far" i "Varning på stan" (så mycket punk det kan bli på svenska!).

Det är spontanmagi!

Deer Hunter #5

...och scenen där vietnamesen skriker "Mau! Mau!" påminner om Pinnens förslag om att tillsätta skoterklubbens styrelse genom att spela rysk roulette på årsmötet.

Deer Hunter #4

...och ingen kan spela fejkat snäll så bra som De Niro!

Deer Hunter #3

Robert De Niro ligger för den delen på topp 3 över filmhistoriens softaste ansiktshår (tillsammans med Al Pacinos helskägg i "Serpico" och Thommy Berggrens tjusarkvast i "Elvira Madigan").

Deer Hunter #2

Om jag någon gång gifter mig så vill jag att mitt bröllop ska vara som det som är i början av filmen. Precis som i filmen ska det vara i polsk tappning med en massa folk, en massa fylla, en massa dansande, en massa dragspel och som avslut en massa bråk.

Deer Hunter

Just nu sitter jag och tittar på Deer Hunter, ni vet den där filmen med De Niro, Christopher Walken och Meryl Streep. Men vet ni vilken underskattad skådis som också är med? John Cazale! Han som spelade Fredo i Gudfadern.

Mer kredd till honom!

Bra

Det finns dagar då det känns som att man klarar allt. Då träningen går så lätt att musklerna liksom är hämtade ur en tecknad film. Då armarna känns som en framstormande stridsvagn, som en klipphäll uppstigen ur havet, som en turbin i ett kraftverk. Som i Karl-Alfred.

Idag var en sådan dag och även om de där himlastormande liknelserna ovan är lite överdrivna så var det länge sen det spratt till på ett sådant sätt i "gammkroppen" som det gjorde idag.

 
Bra!

Blommor i håret

Jag har förresten köpt ett schampo som luktar blombutik. Det stod inget om det på förpackningen, men det är vad det luktar - blombutik. Så nu sitter jag här, inkapslad i ett moln av Interflora, Plantagen och Blomsterlandet, och våndas.

Kontraster

Idag är det torsdag och torsdagar brukar innebära återvinningscentral. Så även idag. Nu på hösten brukar det inte längre vara någon rusning dit. Lugna puckar hockeyklubba. Därför hade pappa varit snäll nog att köpa en tidning så att jag skulle ha något att fördriva tiden med då alla andra sysslor tagit slut, i väntan på att få gå hem. Det var en historietidning som handlade om Ku Klux Klan och det fick mig att tänka på kontraster, hur stavfel kan skapa kontraster. Som skillnaden mellan KU KLUX KLAN och KUK LUX KLAN. Den ena består av vita män som "killar" (dödar, inte kittlar) svarta och den andra av vita killar som gillar svarta män.

Himmelsvid skillnad!

Hopplöst #2

...men den kämpade på tappert, den där grodan! "When the going gets tough, the tough get going" som man brukar säga.

No comments

Och nu har jag ändrat i inställningarna så att det inte längre krävs ett google-konto för att kommentera inläggen. Så, go wild i kommentarsfältet nu!

Hopplöst

Det finns ett skämt som går: "Vad är en groda utan ben? Hopplöst!". Idag såg jag en hopplös groda, den hade i och för sig ben, men den befann sig en hopplös situation. Jag såg den nere i brunnen i en pumpstation. En pumpstation är en depå dit hushållens avlopp rinner och därför kan man få se både det ena och det andra där nere i brunnen (cigaretter! Tops! Kvinnoplåster! Gummihandskar för människor med endast ett finger!). Det var alltså dit grodan hamnat, till ett gytter av fimpar, bindor och avföring. Hur den hamnat där går bara att spekulera i (karma?) och den såg allt bra ledsen ut då den simmade slalom kring de "cleveland steamers" som flöt omkring därnere. Det var som ett Dantes Inferno för en groda.

Hopplöst.

Därför

Ok! Nu ska jag förklara varför jag röstade på Moderaterna. Listig som jag var så vävde jag in en fråga igår och responsen (tack för den! På riktigt!) ledde till detta inlägg. Anledning alltså. En motivering.

Ekonomi - där har ni det. Pengar är frihet, även inom politiken. Jag tror att Alliansen bäst kan förvalta pengarna och få dem att växa. Som ett fondbolag, typ. Genom sänkta skatter för löntagarna (som är den mest köpstarka gruppen) så kommer konsumtionen att öka. Den ökade konsumtionen sätter pengar i omlopp som i sin tur leder till en ökad efterfrågan och att fler jobb skapas (det är dessutom en stor fördel att alliansen värnar om småföretagarna!). Som ringarna en droppe orsakar på vattenytan. Fler jobb innebär större skatteintäkter vilket leder till starkare statsfinanser och därigenom välfärd. Den sänkta skatten är alltså en investering medan den ideologiska motsatsen, höjda skatter, är en besparing. Och som vi alla vet så ger en investering i de flesta fall avkastning medan en besparing minskar utgifterna och i bästa fall minskar inte intäkterna.

Dessutom tycker jag att alliansen red ut finanskrisen på ett bra sätt. De avvaktade. Hade det varit S som styrt skutan så hade Mona tagit på sig spenderarbyxorna (snabbare än vad ni kan säga Toblerone!) och då hade resultatet blivit som i övriga Europa. Missförstå mig rätt nu, det ligger i Sossarnas ideologi att agera då en kris uppstår, att kittla konjunkturen under fötterna för att få den att hoppa. Men det fungerar inte i den globaliserade ekonomi vi har idag (om vi möts fråga mig då, så ska jag förklara). Det studsar. Och då blir det som att ha sålt smöret och tappat pengarna.

Facket Kommunals uppmaning till sina medlemmar var "RÖ(S)TA MED HJÄRTAT" och det stämmer väl in på socialismen som sådan. Den brinner för att alla ska få samma möjlighet till vård o s v. Den som är röd har glöd skulle man kunna säga och ingen brinner starkare än Vänsterpartisten. Men den typ av välfärd som anammas inom socialismen bygger till stor del på bidrag och det måste finansieras på något sätt. Genom höjda skatter? Men höjda skatter innebär en minskad konsumtion och det innebär i sin tur att efterfrågan minskar, jobben försvinner och skatteintäkterna minskar.

Bidragspolitik.

Om man röstar med hjärtat genom en röst på S kan man säga att en röst på Moderaterna är att "RÖSTA (M)ED HJÄRNAN" eftersom det bidrar till framtiden istället för att bara bidra med bidrag.

Så! Där har ni den främsta anledningen till att jag röstade blått. Man skulle kunna påpeka att jag snart är arbetslös och därför borde ha röstat på S för att få bättre (enklare, softare) villkor som arbetslös, men jag har inte tänkt vara kroniskt arbetslös under de kommande fyra åren och röstar därför för framtiden.

Sen vill jag också förtydliga att det här alltså är min egen privata åsikt och inte något som jag vill "pracka på" er. Eftersom jag respekterar Era åsikter så tycker jag att ni borde respektera mina också. Hade vi tyckt lika allihop så hade riksdagsvalet varit överflödigt.

Leve konsumtionen!

Valet

Det har knappast undgått Er, kära läsare, att Alliansen kammade hem segern, S gjorde sitt sämsta val någonsin (näst efter att utse Mona Sahlin som partiledare?) och SD tog sig in i riksdagen. Som jag skrev igår så måste man respektera hur andra röstar, oavsett om det är höger eller vänster (eller långt ute på skalan i respektive riktning). Därför ska vi inte omyndigförklara dem som röstade på SD. Inte för att jag stödjer deras åsikt eller så, men att dumförklara partiet på grund av en - för Sverige - främmande agenda är väl om något främlingsfientligt? (även om det främmande alltså är främlingsfientligt!). Poängen är alltså att det finns ett missnöje i landet som yttrar sig i att SD får många röster, faktiskt fler röster än såväl KD som V. Tack vare detta missnöje finns det folk som förfasar sig, som hoppar upp på barrikaderna och skanderar om - något som borde vara självklart för alla - "Allas lika värde" som en respons mot SD:s anti-islamisering. De gör detta på ett sätt som förminskar SD. Förstår ni resonemanget? Alla är lika mycket värda men sverigedemokraterna är mindre värda eftersom de inte tycker likadant. De anser sig vara finare än SD:s väljare och därför också mer värda. En paradox!

Inte så att jag försöker försvara SD, utan det är mer som Voltaires: "Jag delar inte dina åsikter, men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem". Jag håller inte med dem, men tycker att de bör mötas med respekt eftersom de faktiskt valts in i riksdagen - av det svenska folket! - och således representerar 5,7 % av våra röstberättigade medborgare.

Jag hoppas att ni också röstade igår. Moderaterna fick min röst eftersom de står för den politik som jag tror fungerar bäst i dagens samhälle (fråga gärna varför!).

Val

Felet med politik är att det är för mycket politik i politiken. Politikernas skygglappar gör att ideologin går före förnuftet och därför blir det aldrig riktigt bra, oavsett vilket block som vinner. Därför måste man välja vilken sida man ska lägga sin röst på, vilken man bäst tycker speglar de egna åsikterna. Höger eller vänster.

Oavsett vilken sida man väljer så bör det valet respekteras. Det heter ju "val" eftersom det är ett val man gör. Ett frivilligt val. Därför irriterar jag mig på den röd-gröna sidans budskap: "Rösta rätt - rösta rött". På vilket sätt har de rätt att tala om för individen vad som är rätt och fel?

Valet är som sagt ett eget val och därför borde egentligen alla partier ta ett steg tillbaka och låta den fria viljan få lite svängrum.

Spending spree

Idag har jag varit till Umeå och shoppat. Tanken var att jag skulle köpa ett regnställ och kanske, eventuellt, lite annat. ...och jag kom hem utan regnställ, men med lite annat. Som buntband från Biltema till exempel (som eventuellt har Umeås snyggaste butiksbiträden). Och en mössa. Och Hammarlack och annat tjack från Jula. På Mediamarkt köpte jag sen skivan med världens kanske softaste omslag, "Get yer ya-ya's out!"

Hasse P #2

Så här ser den alltså ut, den där t-shirten jag skrev om tidigare.

Finns den verkligen inte att köpa någonstans?

Humor!

Så torr den är, politikerhumorn. Så knastertorr att det finns risk för självantändning.

For better or wurst

...med cognacsmedwurst ska tilläggas. Varje dag sen den tredje juni har jag toppat det vita brödet med cognacsmedwurst.

Dekadens.

Franska revolutionen

I början av sommaren skedde en revolution i det dolda. Det var ett uppror som inte gick att kväsa. Ut åkte müslin som sandpapprat mitt innanmäte och som präglat skoldagsmorgonens frukost (ja, ut med skolan också för den delen) och in kom istället det vita brödet. Vitt bröd i mängder, varje dag. Särskilt franska.

Allting smakar bättre på franska, skulle man kunna säga.

Hasse P

Jag hoppas att ni läst den fantastiska boken "Tårtgeneralen"! Låt mig börja med att säga det och sedan "cut to the chase". Vet någon av eder kära läsare om det går att få tag på en likadan t-shirt som den Hasse P hade på sig då smörgåstårtan mättes? En vit t-shirt med trycket "Störst och go'ast i världen - HASSE P" och en smörgåstårta som ringlar sig fram.

Går den att köpa?

Pavlovs hundar

Idag på jobbet hjälpte vi lärarna på grundskolan att tömma ett förråd. Förrådet visade sig innehålla 50 år ackumulerad skolgång och var därför fyllt från golv till tak med allehanda skolmateriel (gamla OH-apparater och planscher där mörkhyade kallas negrer!).

Jag ägnade en stor del av tiden ute på skolgården med att skruva sönder bänkar och stolar. Medan jag i allsköns ro gick runt med skruvdragaren och arbetade med min dissektion av möbler så ringde skolklockan. Min första tanke var "Rast! Rundpingis!". Min andra tanke, som faktiskt dröjde oroväckande länge, var "Men jag har ju redan haft rast. ...och jag går ju inte i grundskolan längre".

Det är trots allt sju år sen jag lämnade grundskolan, men ändå sitter det i ryggmärgen, det där ringandet som signalerar femton minuters respit. Som Pavlovs hundar.

Betingning.

Kommunism

I de flesta andra partier brukar topp-politikerna gå till strippklubbar för partiets/statens pengar, men inte Vänstern. De bjuder istället in strippan till en öppen tillställning så att alla kan ta del av showen.

Kommunism at it's prime!

Metaforer

Om du följt min tidigare blogg så vet du att jag har en enorm förkärlek till metaforer, att förknippa ett något med någonting annat och därigenom sätta in detta något i en kontext. En metafor ska alltså göra en text mer lättförståelig, men den kan också göra texten otroligt tjusig (Björn Ranelid!) samtidigt som den gör texten rolig (Filipåfredrik!). 


Ta countrylåten ”Flushed from the bathroom of your heart” (eller den mer vågade versionen – ”Dumped from the ass of your love”) där en man blivit lämnad av sin tjej och sen försöker klä sina tankar kring detta med ord. Han försöker förklara hur det känns genom att använda liknelser till sådant som han kan och förstår sig på, t ex ”At the Indianapolis of your heart I lost the race” och ”Up the elevator of your future I’ve been shafted”. Och det finaste sätt han kan förklara det på är att han blivit bortspolad från hennes hjärtas toalett.

Som jag älskar det!

Herre jösses #5

Jag vet inte om ni har tänkt på det, men visst tycks riktigt religiösa människor ha en särskild klarhet i sina ögon? De ser liksom alltid pigga ut. Ögonen brukar ju ibland sägas vara själens spegel och det tycks mig som om dessa människor har hittat ett ytterst bra rengöringsmedel till denna spegel.

...om man nu tycker att speglar är viktiga.

Herre jösses #4

Eftersom sekter i största möjliga mån försöker avskärma sina medlemmar från omvärlden så försöker de också undvika läkare. Om en av medlemmarna blir sjuk löser de problemet internt. Det vanligaste sättet i kristna sekter är att medlemmen och församlingen ber till gud att medlemmen ska bli frisk. Ansvaret skjuts över till någon annan ("passing the buck") och livet läggs i gudens händer. Ödet får avgöra. Ungefär som Ivan Drago säger i Rocky IV - "If he dies, he dies" (på samma sätt som en annan replik - "I must break you" - motsvarar nedbrytandet av den egna vilja).

Sekter som inte är kristna (Hare Krishna) förlitar sig på uråldrig indisk medicin. Avkok av rötter botar det mesta och om det inte botar så får medlemmen skylla sig själv eftersom det är dennes synd som orsakat sjukdomen.

Som tredje alternativ finns också den helgade kur som utgörs av ett par droppar jod i filmjölken (sant!). En kur som sägs bota allt från förkylningar till cancer.

Helbrägdagörelse.

Herre jösses #3

"Sent skall syndaren vakna" - främsta anledningen till att INTE bli religiös är möjligheten till sovmorgon.

"This is sparta(!)" #2

...och rubriken kommer ju förstås från filmen "300" (vars titel enligt Sarah Silverman stod för hur gay filmen var i en skala på 1-10).

"This is sparta(!)"

Som ni redan vet så tycker jag om att träna. Det är en del av min vardag och just ikväll också en del av min helg. Jag var iväg och tränade på brandstationen, the finest (and only) gym Fredrika can offer. Det är minimalistiskt och därför väldigt enkelt, närmast spartanskt, utformat.

Det finns en kombinerad "bänkpräs"/bencurl/benextension/dipsställning

Det finns en cykel (justerbar!) och en radio (justerbar!)

Det finns en rekreationsavdelning bestående av två pingisracket och en "E-Z crunch"

Gymmets enda maskin (vilket påminner om Sven-Ingvars låt "Byns enda blondin")

Fitnessavdelningen består av trappmaskinen (aka "stairway to heaven") och maghjulet (aka "wheel of fortune")

Herre jösses #2

En annan sak med sekter är dess förmåga att avskärma medlemmarna från omvärlden. Kontakten med släkt och vänner bryts sakta ned för att till slut upphöra helt. Allt för att förhindra andra intryck och tankar än dem sekten står för. Det är ungefär som då David Copperfield (eller var det någon annan?) trollade bort frihetsgudinnan inför förbluffade åskådare. Hemligheten låg i att den plattform de satt vid sakta sakta, omärkbart, roterade ett halvt varv och därför gömde statyn bakom dem.

Så är det med sekter också, medlemmarna vänds sakta sakta bort från den "vanliga" världen och när de sedan ska lämna sekten bakom inser de för sent att de redan vänt världen ryggen.

Ett trick, en illusion, för att skapa en känsla av "vi mot dem".

Sekten är värst, så att säga.

Herre jösses

Jag håller på att läsa en bok vid namn ”Sektbarn”. Den handlar om personer som vuxit upp i sekter och sedan brutit sig loss. De berättar dels om hur livet i sekten varit och dels om sina försök att acklimatisera sig till ett vanligt liv (och därigenom bryta institutionaliseringen som sektledarna orsakat).


I sin strävan efter att övertyga barnen om att sektens trosövertygelse är den rätta så utsätter de vuxna sektmedlemmarna dem för propaganda, psykisk/fysisk misshandel och övergrepp (som ibland också är en del av religionen!). De bryts ner och byggs upp, de formas som modellera för att "vallas" in i sekten. Och det är naturligtvis fel! Fel eftersom vi i Sverige har religionsfrihet, d v s friheten att själva välja vad vi vill tro på (som den klassiska bumperstickern - "Jag tror på tomten!") och tvång är som bekant aldrig frivilligt.


En sak som jag tycker är ganska intressant är att de flesta sekter väntar på, och längtar efter, jordens undergång. De anser att undergången i själva verket är en övergång, eftersom de då kommer att komma till himlen medan alla utanför sekten dör.


De lever för döden, så att säga

The Men Who Stare at Goats

Enbart en ursäkt för att få använda rubriken ovan (vad gör man inte för att få slänga sig med populärkulturella referenser?):



Och med det önskar jag eder en god natt.

Sensationsskriverier

Ni vet hur det är med kvällstidningar. Om en medlem i ett dansband som uppträtt i "Dansbandskampen" åker dit för rattfylla så står det "känd musiker" på löpsedlarna. På samma sätt blir en innebandyspelare upphajpad till "idrottsstjärna" (vilket skämt!) om det händer något. Så i en tid där varje kille är en potentiell våldtäktsman måste förstås varje svamp vara en potentiell mördare:

Lite sällskap #8

Vad glad jag blir av program som "Lite sällskap", program som är gjorda med hjärtat på rätt ställe.

...och det förutsätter förstås att ni såg programmet för att förstå den där "live feeden" av inlägg tidigare.

Lite sällskap #7

Åge: Så den röda slipsen bryter av mot kavajen, den blå skjortan och jeansen. Som en blandning mellan Dressmann och en persisk mattaffär.

Lite sällskap #6

Hans-Göran: Hur definierar en synskadad en snygg människa? (är "Ray Charles-principen" om smala handleder en universell regel?)

Lite sällskap #5

Nina: Så fin, vardaglig och oförvanskad den är, den där nervositetsframkallade oförmågan att vara tyst. Igenkänningsfaktor.

Lite sällskap #4

Elins kompis Lillemor: Om man skulle googla "värmland + kvinna" så skulle en bild av henne komma fram som första sökresultat.

En stereotyp! (på ett frejdigt vis).

Lite sällskap #3

Elin: Påminner om Smala Sussie?

Lite sällskap #2

Är Stellan Värmlands Tobias eller är Tobias Västerbottens Stellan? Gemensamma nämnare: knogjärn, spritsamlingar, gymning, motorcyklar och telefonsamtalstalang.

Lite sällskap

Vilket yrväder hon verkar vara, den där Nina!

Disclaimer

...sen är det förstås skillnad mellan att bli sparkad och få sparken av en häst. Hästar är farliga leksaker, kids. Till och med Stålmannen blev förlamad i en hästrelaterad olycka.

Tänk på det.

You're fired!

Tvetydigheten!

Fruktans lön

Just nu sitter jag och tittar på den franska filmen "Fruktans lön" som handlar om ett gäng europeiska vagabonder som anlitas till att frakta en lastbil med nitroglycerin över en sydamerikansk bergskedja och det finns egentligen bara en sak att säga: Fransmännen och deras muskellinnen!

Albin Stardust

Får man skicka ut kremeringsaska i rymden?

Det vore spejsat.

Klagomur

I fönstret står en kruka där jag odlar mina drömmar. Just nu växer inget däri… 


Det är en dubbelbottnad metafor, det där försöket till skönlitteratur. Dels så använder jag faktiskt en kruka som förvaringsplats för växelpengar och eftersom pengar är frihet och krukan gapar tom så finns det inte många frihetsplaner. Dels så kräver också drömmar, likt blommor, underhåll och näring för att växa. Som ni vet så mår grödor bra av växelbruk, av variation, och att befinna sig instängd i ett rutmönster innebär att grödornas jord urlakas. Drömmarna vissnar. Därför skulle jag vilja göra något som går utanför vardagens ramverk. Att få tänka utanför lådan och göra som indianen i ”Gökboet”; slänga ut vattencisternen genom fönstret och rymma springandes över ängarna. Men sen då? Vad gör jag när jag sprungit över ängen och nått fram till skogskanten?


Fördelen med att plugga var att det kändes som att jag var på väg någonstans, som ett tåg i rullning och oavsett om det rullade åt fel håll så befann jag mig i alla fall rörelse. På väg någonstans, men nu står jag stilla. Jag har fastnat på perrongen i Fredrika. Som om jag har upphört att existera. Utvisad från livet på obestämd tid. I alla fall tills jag bestämt mig för vad jag vill och kan göra med livet. 


Men vad kan få tåget i rullning igen, i rullning och passera skogskanten?

Politik

Dagarna i ändå ältas det stundande valet i radion. Experter, både utbildade och självutnämnda, uttalar sig om vilket parti som är bäst och vilka man borde rösta på. Idag hade t ex P3 gjort en jämförelse mellan vilka som hade det värst av Sveriges pensionärer och de instängda gruvarbetarna i Chile (de kom fram till att pensionärerna hade det sämst med tanke på att de inte har någon framtid).

Eftersom partierna samarbetar med varandra så handlar det i grund och botten om att välja sida. Höger eller vänster. Som klippet visar:



Indien vs. Grus = Socialism vs. Kapitalism.

Sommar #3

...och om riksdagsvalet var i juli så skulle solen bli statsminister.

Sommar #2

Jag hade länge trott att slaveriet var avskaffat, men sommaren visade mig fel. För det är det vi är - solslavar. Man går man ur huse så fort solen skiner och det är varmare än 14,5 grader celsius. Till en början med en entusiasm och en blekhet motsvarande skärpan i en svetslåga och sedan med pepparkakerutin och shorts bortom sedlighetens gräns.

"We'll follow the sun" som Del Shannon sjunger.

...på tal om sommar alltså.