Okej, låt mig börja med att säga att det irriterar mig att det irriterar mig. Det irriterar mig att jag blivit en sådan som irriterar mig över bagateller. Så därför vill jag redan här be om ursäkt för klagandet över denna oväsentlighet.
Ursäkta franskan, men i lördags var det någon jävla tomte som packade soptunnan full med ovikta kartonger. Det må så vara att en enstaka kartong slinker med av bara farten, man behöver ju inte vara en sopornas straight edge, MEN att fylla en hel soptunna med ovikta lådor och sedan KRÖNA härligheten med en flyttkartong från Jula så att locket inte går att stänga - det borde vara tillräckligt för att skickas till ett Gulag-läger.
Det krävs knappast någon Stephen Hawking för att förstå regnets effekt på en soptunna som står med locket på trekvart, men kanske är det som mormor brukar säga då någon åker ut på de första frågorna i Postkodmiljonären: "Hen måste vara lite dum inne i huvudet". Är man lite dum inne i huvudet så kan man naturligtvis inte belastas för att spela (och förlora) sop-Tetris. Det blir en förmildrande omständighet.
Kalla mig cynisk om ni vill, men det finns nog inget mer basalt intelligenstest än att sopsortera. Att lägga lådor huller om buller och åstadkomma en platsoptimering på 9 %, det skulle tammefan fått Einstein att gråta...
Åh, så jag brinner av över detta!
(Men kanske är det ett tecken på att livet är rätt bra i övrigt då dessa petitesser väcker en sådan stark reaktion?)
2 kommentarer:
Jo, jag såg det där eländet jag med och muttrade över folks lathet alt inkompetens...
Jag väljer att se det som otur i tankearbetet och okunskap. Hade det berott på lathet så hade personen nog inte bemödat sig att gå till soptunnan överhuvudtaget utan bara ställt kartongerna utanför dörren.
Skicka en kommentar