Rödtjut. Jesus förvandlade vatten till rödtjut och då blev alla glada. Hans alko-alkemi beskrevs som ett mirakel och blev upptakten (nåja...) till världens största religion.
Igår drack jag alltså rödtjut. Inte i Jesus ära dock, Kristi blod utgjöts inte i mitt eget. Det var ett ärligt försök till att lära mig uppskatta rödtjutets tjusning. Lite Carl-Jan Granqvist sådär. Smakmässigt rörde sig vinet mellan "brända" svartvinbär och doften av galon (på samma sätt som tuggummi kan smaka som liniment luktar och varmt mexikanskt öl som fotsvett luktar).
Det föll mig alltså inte i smaken den här gången heller, men skam den som ger sig. Istället för att spotta i glaset (som riktiga vinkännare) så försökte jag kvantitativt övertyga mig själv om vinets förträfflighet. Mot slutet av kvällen hade vinets syrlighet därför förvandlat min tunga till ett finkornigt sandpapper. Strävt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar