fredag 27 augusti 2010

KP

Det blir väldigt lätt som ett nummer av Kamratposten då man ska försöka skriva om de mer spröda delarna av livet, som en dylik lista över fina låtar som igår, sådant som av en eller annan anledning slår an en sträng.

Lite tolvåring, sådär.

(Borde inte Kamratposten för den delen vara ett passande namn för Vänsterpartiets medlemstidning?)

Inga kommentarer: