Det sägs att jag har ett problem med Ballerinakex. Som om det skulle vara ett problem bara för att jag en gång under ett tentapluggande åt sju förpackningar på en timme. Folk vet inte vad de pratar om. Jag uppskattar Ballerinakex bara. Det är inget problem, jag kan sluta när jag vill.
Men det förstås, det skadar inte att ta ett litet avbrott. Vidga vyerna på småkaksfronten och inte älska Ballerinakexen till döds.
Då hittade jag smultronkex. Förpackningen var snarlik (Röd) och fabrikanten var densamma (Göteborgskex). Man bör ju trots allt inte göra så stort avsteg i början. Det kan ge abstinensbesvär och kallsvettningar.
Det är lite skillnad med smultronsmak istället för nougat. Lite mer piffigt, syrligt på ett sätt som egentligen borde passa sommaren bättre än hösten (vintern, vem försöker jag lura?). Nougat är ett basplagg medan smultron är en feststass.
I morse fann jag mig själv ätande smultronkex då jag duschade. Det är förstås lite oroande, en sådan upptäckt tyder trots allt på någon slags brist i självbehärskningen. Dessutom har jag fobi mot fuktigt/blött bröd (inklusive fikabröd). Men det är inget problem, jag kan sluta med smultronkexen när jag vill.
...problemet är att jag inte vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar