Min julstämning har varit stadigt sjunkande från det att jag insåg att tomten inte fanns på riktigt och varje år är därför en ny bottennotering. Hade det inte varit för Kalle Anka hade julafton varit en vanlig måndag. (Har ni förresten någon gång tänkt på att Kalle Ankas mentala sammanbrott orsakat av pap-a-pap-a-pap-fågeln kanske är samma som drabbade Marlon Brandos rollfigur i Apocalypse Now?)
Pur idioti: Kvinnan som hotar stämma filmen the Hobbit för att en av dvärgarna i den svenska översättningen heter Ekenskölde - nästan samma som kvinnan. Kvinnan menar att det får släktnamnet att framstå i dålig dager om det förknippas med en dvärg i en saga. Till saken hör att kvinnans familj tagit sig namnet i början av 2000-talet medan boken som filmen bygger på en bok från 1937. Well played, kvinnan Ekensköld, well played. Det är ungefär lika dumt som i Seinfeld-avsnittet där Kramer stämmer en kaffekedja för att kaffet är för varmt.
Seinfeld, förresten. Jag köpte DVD-boxarna och plöjer nu igenom serien och jag tror att det kan vara den roligaste någonsin, just för att den egentligen inte handlar om någonting. Som t ex då Kramer köper ett par jeans för att bevisa för Jerry att han fortfarande har en kropp som en "taut pre-teen swedish boy". I egenskap av att en gång ha varit en smärt för-tonårig svensk pojke kan jag inte hålla med om liknelsen, men det är i vilket fall PRECIS så här jeansinkompatibel jag är:
Jag har skaffat en ny säng. Det känns lite nytt och spännande. Som med alla nya bekantskaper handlar det om att skynda långsamt och inte ta sig friheter. Den nya sängen är bredare än den gamla, så den senaste veckan har handlat om att vinna mark. Från början var sängen som den amerikanska kontinenten på 1400-talet - ett blankt område på kartan, men för varje natt har jag utvidgat mitt territorium, först lite trevande genom att sträcka ut benet tvärs över för att slutligen, efter en vecka, vakna upp i mitten av sängen. Succé!
Jag vet inte vad ni har för relation till starka såser? Jag gillar att krydda vardagen med stark mat, mat så stark att den brännmärker själen. Jag köpte en som heter Sudden death, som fanns på Coop Forums internationella avdelning. På flaskan stod det att man skulle ta "a microscopic drop for never before experienced tasting sensations" (låter inte det precis som en potentiell marknadsföring för LSD?). Starka såser brukar i regel vara som kosttillskott i sin framtoning - alla sorter är bäst, ingen sämst och därför gjorde jag samma misstag som då jag kryddade min köttfärssås med Piri Piri i vintras. Jag överdoserade. Jag stänkte på två droppar i min köttfärssås och fick vara med om den aldrig tidigare upplevda sensationen i att läpparna domnade bort. Helvetes alla jävlar och alla andra svordomar du kan tänka dig så stark den starka såsen var.
Jag har haft semester i två veckor, det var härligt! Sen började jag jobba igen i torsdags och fick börja med köra igång en fjorton timmars arbetsdag klockan tre på morgonen. Det var på sätt och vis också härligt, härligt på det sätt självplågare upplever krampanfall...
Imorgon är det nyårsafton och då ska vi ha ett litet kalas hemma hos mig. Jag hoppas på en ROTBLÖTA!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar